Lördag 23 Oktober 2021
 
 

Näthat, inget nytt.


Jag som bloggare och föreläsare inom sociala medier höjer inte ens på ögonbrynen över artikeln om näthatet. Näthat är så 2010 och betecknar ännu en gång vilken låg självkänsla som sitter och puttrar runt om i våra stugor.

Kan dock förstå att många som inte varit runt i denna djungel kan reagera när ett påhopp kan poppa fram likt ett frukostpålägg, efter ett, vad de tycker, ganska så harmlöst inlägg.

Med Internet så öppnar du upp en helt ny värld för små meningslösa människor som är helt obetydliga i sin egen vardag. De kan man ena handen om sin fulla kissblöja sitta och fundera ut elakheter födda ur deras eget missnöje och spy dessa mot andra som i deras ögon tar för mycket plats.

Ni kallar det näthat - jag kallar det vardag.

Vi har alltid gjort såhär bara det att metoderna raffinerats genom teknikens framfart.

På stenåldern, alltså innan blogg och facebook, så mötte vi helt enkelt upp de som tyckte mest och doppade dem i skolans toalett tills det slingade håret dröp av gammalt bajs, vi spottade på dem och kastade mat i skolans överfulla matsal. Fick vi de utvalda personerna att gråta eller kanske till och med att gå hem så var ju lyckan total.

Något eller någon framkallade så mycket känslor att pissmyror i alla åldrar var tvungna att hävda sin egen underlägsenhet för att minska tillfället att ta itu med sina egna problem.

Förr kallades det mobbning - nu kallas det näthat - no biggy!

Att ha en åsikt som tar sig en aning utanför normen är som att öppna hjärtat för den stora massans pilar. Allt som är en smula ovanligt eller ligger och skvalpar i den berömda gråzonen skall genast tystas av en skiträdd mobb som egentligen kallas Jante.

Detta är ingen genusfråga om manligt eller kvinnligt - detta är en folkfråga - om självkänsla och gränser.

Thomas Di Leva uttryckte det så bra i programmet Så mycket bättre då han sa;

”Du har aldrig varit framgångsrik innan du tagit en viss mån av skit”

För visst är det så att människor som starkt vågar utmana jantelagen och dess inskränkta lagar får ta skit. Det pratas, viskas och i några fall så ramlar det fram osmidiga grodor.

So What?
Se det så här då - om de orkar och vill prata om dig så måste det ju betyda att du utmärkt dig - något har gjort att de vill lägga energi från sin egen vardag för att prata om just dig.

Storartat anser jag - näthat säger många.

Nä, 2011 är så mycket mer än en samling torr-runkare bakom en blank skärm. 2011 är året då alla tar ansvar. Ansvar för sig själva och sitt egna agerande.

Näthat? Nej, självinsikt.

 
Therese Mc Donald
therese.mcdonald@gazet.se
24 Januari 2011 20:14